Våren 2016 har för mig hittills handlat mycket om lokalt engagemang. Så här:
Jag fick en idé och tog initiativ till ett interaktivt offentligt konstverk. Det var ett år sedan. Nu har idén förverkligats! Hitteblomster har kommit till genom ett samarbete med arkitekten och konstnären Katarina Bonnevier och smyckes- och metallhantverkaren Miriam Johannesson. Verket invigs i nästa vecka – den 8:e april – i Bagarmossen centrum. Min förhoppning är att verket kan bidra, i det lilla, till ökad samhörighet och tillit i lokalsamhället. Läs mer om Hitteblomster i lokaltidningen Mitt i Hammarby Skarpnäck. (EDIT: DN:s blogg skrev om invigningen, läs det här).
Jag är sammankallande i valberedningen och en engagerad medlem i Bagarmossen Folkets hus. I januari valdes en helt ny styrelse och föreningen genomgår just nu en intensiv förändringsprocess. En sak som jag hoppas på är att Folkets hus ska bli en ännu viktigare plats för solidaritet och möten med de nya grannar vi får, i och med de krig och konflikter som rasar i världen.
Jag håller på att flytta in i ett nytt kontorskollektiv: Rättviserummet i Kärrtorp. Där kommer jag ha tillgång till ett utrymme för att skriva, tänka och samtala, tillsammans med några frilansare som vill samarbeta för att främja idéer, kreativitet och engagemang kring rättvisa. Det är i det rummet jag kommer att sitta under de veckor jag tagit tjänstledigt för att färdigställa min magisteruppsats om normkritiskt förändringsarbete.
Lokalt engagemang är just nu mitt sätt att bidra till världen. Krigen i världen, Europas stängda gränser, rasismen, hatbrotten… stort och smärtsamt. Just nu är jag småbarnsförälder och väljer att verka i lokalsamhället där jag bor och att sträva efter att göra mitt barn och andras barn delaktiga. Är inspirerad av barnläkaren och barnrättsaktivisten Lars H Gustafsson som skrivit om att det som kan ge barnen hopp i en värld av våld och orättvisa är att se att deras viktiga vuxna är engagerade för att åstadkomma förändring.
Jag och min familj är dessutom så privilegierade att vi sedan en tid äger ett fritidshus i Östergötland. Just nu är huset en byggarbetsplats. Men så småningom vill vi dela det med fler och vi funderar också på hur vi ska göra det till en plats som kan betyda något för människor som vill bidra till en bättre värld. Vi är inspirerade av våra grannar i bygden som om sommaren utlyser ett stipendium ”för kulturutövare/akademiker som i sitt arbete verkar utifrån normkreativa frågeställningar och perspektiv”. Grannarna, som kallar sig för Hagasessorna eftersom deras hus heter Haga, skriver så här på sin blogg: ”Hagasessorna tror på att dela med sig och en värld med plats för fler. De har inga miljoner men tillgång till en plats med utrymme för både tanke och kropp, ett eget rum att skapa och mötas i.”