Efter nära fem fantastiska år som anställd vid Riksteatern kommer jag att vid årsskiftet åter bli frilans (mer om det snart!). Mina år som Riksteateranställd vill jag fira med att blogga en hyllning till denna folkrörelse.
Genom scenkonst, engagemang och kunskapande vill Riksteatern bidra till att skapa ett bättre samhälle – det är det som gör att det är fantastiskt att arbeta i denna folkrörelses tjänst. Visionen lyder: ”Scenkonst som sätter tankar och känslor i rörelse – för alla, överallt.” 40 000 medlemmar i över 230 riksteaterföreningar bildar Riksteatern som arrangerar, förmedlar, producerar och utvecklar scenkonst. Vart fjärde år är det kongress, då väljs en nationell styrelse som leder organisationen fram till nästkommande kongress.
Under helgen som gick processledde jag Riksteaterns styrelse som samlades på en kursgård och ägnade några intensiva dagar åt att formulera en inriktning för framtiden som bygger på kongressens beslut, på riktlinjerna från kulturdepartementet och såklart styrelsens egen analys av samtidens och framtidens utmaningar. Samtalen handlade således om många olika aspekter av vad Riksteatern är och kan vara. Organisationen har funnits i drygt åttio år, perspektivet i processen var att Riksteatern ska göra skillnad i samtiden och fortsätta finnas och göra skillnad i minst åttio år till.
Bland annat handlade samtalen om hur demokratin idag utmanas av ideologiskt grundade hot- och våldshandlingar som riktas mot individer och grupper. Offentliga samtal, i såväl traditionella som sociala medier, leder ofta till våldsamma uttryck. Fiendebilder skapas och får utbredning. Riksteatern verkar i det här sammanhanget, i ett land som håller på att bli allt mer uppdelat och där det går att leva sitt liv avskilt från människor som har andra erfarenheter och förutsättningar än de egna.
Jag blir så inspirerad av att Riksteaterns styrelse förhåller sig modigt och medvetet till samtiden. Att de är tydliga med att scenkonsten ska ge utrymme för en bred och nyanserad palett av mänskliga erfarenheter och perspektiv, uttryck som kan bidra till att skapa centrum av platser och gemenskaper som ofta uppfattas som marginaler, som kan finnas till hands när offentliga samtal tenderar att förenkla och förvränga bilder av vår historia, samtid och framtid.
En styrelse med övertygelse om att konsten och kulturen har kraft att förändra samhället och att kulturupplevelser kan vara ett sammanhållande kitt i en tid av splittring och ideologiskt motiverat våld. Det är stort.
På söndagen antog styrelsen två visionära dokument – en verksamhetsinriktning och en jämlikhetsstrategi. De dokumenten ska sedan styra den verksamhet som planeras, genomförs och utvärderas av alla anställda.
Själv blir jag alltså frilans vid årsskiftet, men hoppas att få förtroendet att fortsätta processleda på uppdrag av Riksteatern. Samtidigt som jag också får utrymme att säga ja till andra sammanhang och till mitt eget skrivande. Mer om det snart, som sagt.