Hissa en flagga för demokratin

Hösten 2018 finns saker att sörja i demokratin Sverige. Vi har ett märkligt parlamentariskt läge, vi har fått en katastrofbudget med mindre pengar till jämlikhet, klimatarbete och kultur, och så detta att människor fortsatt deporteras…

Mitt i detta ska vi fira.  Idag den 17 december 2018 är en tillfällig nationell flaggdag. Det är på dagen 100 år sedan som Riksdagen fattade det principiella beslutet att införa allmän och lika rösträtt i Sverige (sedan tog det till 1989 innan det verkligen blev allmän och lika rösträtt, för alla över 18 år, men det brukar betraktas som något av en annan historia).

Så idag hissar jag en liten flagga, det får bli en regnbågsflagga, för vår sköra demokrati och för alla feminister som kämpat för den. Må vi vårda den så att den leva i hundrade år till!

Min erfarenhet är att det går att fira och sörja samtidigt, i ett och samma ögonblick. Jag tror faktiskt att i all form av kamp så behöver människor som kämpar ibland stanna upp för att fira framgångar och sörja motgångar.

Idag passar jag också på att fira att jag och min medförfattare Katarina Bonnevier lämnat ifrån oss våra texter till Riksteaterföreställningen som uppmärksammar rösträttens hundraårsjubileum (och trettioårsjubileum): Väckarklocka – jubileumsversionen. Föreställningen handlar om kamp. Och om att fira och sörja. I detta nu repeterar regissör och ensemble för fullt, inför premiären 2 februari i Hallunda. All kärlek och pepp till dem!

Utöver det intensiva arbetet med Väckarklocka, så har jag denna vinter haft förmånen att få besöka Ung scen/öst i Linköping igen. Denna gång i samarbete med skådespelaren och forskaren Niklas Hald som skrivit avhandlingen Skådespelaren i barnteatern. Niklas och jag ledde en heldag med samtal och reflektionsövningar med hela personalgruppen kring dilemman, praktisk kunskap och civilkurage i arbetet med barnteater.

Jag har också fått chans att återknyta till två tidigare uppdrag. Föreställningen Hetero, som jag regisserat, har under hösten fortsatt spela på Improvisationsstudion i Stockholm. Den hade premiär våren 2017, så det är fantastiskt kul att ny publik hittar till den hela tiden. När jag tittade till den så var salongen fullsatt och ensemblen i sitt esse. Och i december var jag med i en utvärdering av konstverket Hitteblomster i Bagarmossen, som jag och Katarina Bonnevier skapade på uppdrag av det allmännyttiga bostadsbolaget Stockholmshem 2016.

Nu förbereder jag mig inför vårens uppdrag och inför att börja studera – till folkhögskollärare.

0 Response to “Hissa en flagga för demokratin”


Comments are currently closed.