Det är ett ord jag hittade på för några år sen för att ha en samlande rubrik för processer jag leder som syftar till att enas om vilka begrepp en organisation eller en bransch vill använda för att arbeta med förändring.
Jag är praktiker. Ordet begrepp har med verbet gripa att göra. Vi behöver begrepp för att kunna gripa tag om någon aspekt av världen som vi vill forma och förändra. Verkstad är min metafor för detta. Den pekar mot att begrepp inte är statiska utan deras betydelser och användning formas och omformas hela tiden av oss som deltar i ett sammanhang.
Att definiera begrepp är ett pågående kollektivt arbete, som i en verkstad. I en begreppsverkstad kan vi som är praktiker inom ett fält (i mitt fall är det ofta scenkonst) berätta, skriva, läsa och samtala tillsammans. Syftet är att enas om vilka centrala begrepp vi vill använda och vad begreppen ska betyda i just vårt sammanhang. Och inte minst att komma överens om vilka begrepp som vi vill sortera bort, som inte fungerar för våra syften.
Jag använder ofta normkritiska perspektiv. Det är en av anledningarna till att jag vill vara omsorgsfull när jag definierar vad begreppet kritisk betyder. Idéhistorikern Sven-Erik Liedmans artikel på DIK:s blogg är ett viktigt bidrag till en begreppsverkstad. ”Att vara kritisk innebär inte att vara negativ utan att noga pröva grunderna för ett påstående. Kritik är motsatsen till godtrogenhet” skriver han.
Begreppet ”invandringskritisk”, som ofta används för att beteckna rasistiska partier och andra aktörer, blir därför ett orimligt begrepp. Liedman skriver: ”Beteckningen är grotesk. Partier som utmärks av att de vägleds och ger spridning åt vaga rykten, våldsamma generaliseringar och grova fördomar skulle alltså vara kritiska.” Jag instämmer med Liedman. Kritisk är ett centralt och viktigt begrepp för alla som vill tänka självständigt och handla medvetet. ”Invandringskritisk” är ett begrepp jag inte kan använda mig av.
0 Response to “Begreppsverkstad”